|
Medeltidens korståg
"Deus lo volt!" -Gud vill det, ljöd de gammallatinska kamporden efter påven Urban II:s entusiastiska tal till folkskarorna. Det var tisdagen den 27 november år 1095. Påven hade sammanlyst ett biskopsmöte i franska staden Clermont. Men denna dag hölls ett möte öppet för allmänheten på ett fält utanför stadens östport. Påvetalet till folket handlade om de kristnas nederlag mot seljdukerna och han målade i starka termer det lidande de kristna drabbats av. Han beskrev också hur kristna pilgrimmer på väg till Jerusalem utsattes för våldsamma övergrepp av muslimer. Där och då beslutade de kyrkliga ledarna och folkmassorna att "det heliga landet" måste befrias. Påven lovade att alla som ställde upp i detta heliga krig skulle få förlåtelse för alla synder och de skulle slippa den traditionella botgöring som annars varit nödvändig. Seljduker är benämningen på de turkiska dynastier som härskade i främre Orienten under ett par sekler. Omkring år 1060 erövrade de Palestina och Jerusalemsområdet som sedan mitten av 600-talet låg under muslimskt välde. Redan före Seljdukernas erövring av landet hade kalifen Hakim beordrat att kyrkor och synagogor i Jerusalem skulle förstöras. Det utbröt samtidigt en svår förföljelse mot judar och kristna. Skräckväldet varade ett tiotal år och efter det utbröt en jordbävning som ytterligare förstörde stadens byggnader. Omkring år 1050 hade dock de viktigaste delarna av staden återuppbyggts och samtidigt blev det åter bättre villkor för de kristna. Pilgrimmer tilläts besöka de heliga platserna, fram till år 1071 då nya förföljelser utbröt. Detta var bakgrunden till påven Urban II:s initiativtagande av korstågen. Syftet var att "befria det heliga landet" och lägga det under påvedömet. De korsfarare som begav sig till Jerusalem nöjde sig dock inte med att erövra de heliga platserna. De stred, plundrade och spred skräck omkring sig. År 1099 intog de Jerusalem och omkring 30.000 muslimer och judar slaktades. Till saken hör också att redan under färden till Palestina spred man terror omkring sig. Särskilt judar drabbades av förtryck och dödande i alla de områden där korsfararna drog fram. Under ett par århundraden genomfördes tiotalet korståg till Palestina. Många människor dog och stor förödelse spreds. Att dessa medeltidskrig med alla åtföljande grymheter fortfarande är djupa sår mellan de tre Abrahamsreligionerna är nog inte att förundra sig över. Läs mer om korstågen i via länkarna nedan. Frågor och reflektioner: 1. Korstågen var väl en form av religionskrig, påven initierade dem. Kanske bör man räkna 30-åriga kriget, där Sverige var involverat, till denna kategor. Men känner du till andra exempel på religionskrig? Motivera varför du i så fall anser dem vara religionskrig. 2. "Gud vill det" ropade man, inspirerade av påven. Känner du till andra exempel där politiska beslut motiveras av Guds vilja? Hur ser du på detta i förhållande till budordet från Mose att "Du ska inte missbruka Herrens din Guds namn"? 3. Vet du något om hur man från judisk och muslimsk sida beskriver de medeltida korstågen? 4. Ibland hörs uttrycket "Gud vill det" i olika sammanhang. Har du några synpunkter utifrån judisk, kristen eller muslimsk aspekt på Guds vilja? Finns det möjligheter utifrån dessa tre trosåskådningar att ta reda på Guds vilja? 5. Att Kyrkans ledare startar ett krig är onekligen drastiskt. Inte minst mot bakgrund av Jesu ord att "vända andra kinden till" (Matteus 5:39) och att "alla som drar svärd ska dödas med svärd" (Matteus 26:52). Många kristna har utifrån dessa bibeltexter och liknande dragit pacifistiska slutsatser och vägrat värnplikt eller att bära vapen. Har du någon reflektion kring detta utifrån judisk, kristen eller muslimsk synvinkel? 6. Påven Benedictus XVI citerade en medeltida påves kritiska Muhammeduttalanden och hamnade i blåsväder. Citatet fanns med i en föreläsning som knappast syftade till att kränka islam eller muslimer. Häromåret besökte påven Turkiet där många protesterade mot hans medeltidscitat. Påven har bett om ursäkt för sin "fadäs". När man läser påvetalet i dess helhet får man en helt annan bild än vad som spridits via media. Talet kan läsas via länk nedan. Funderingar och kommentarer kring denna händelse?
Länkar med anknytning till korstågen: Wikipedia
om korstågen Engelskspråkiga länkar: Påven
Benedictus tal 12 september 2006 |