Begreppet Antisemitism


Nazisterna tvingade alla judar att på ytterkläderna bära ett märke som tydligt avskiljde dem från andra grupper.

Denna vecka ser vi lite närmare på uttrycket Antisemitism. Varifrån kommer det, vad står det för och vad betyder det inte?

Antisemitismen som begrepp är inte äldre än c:a 125 år. Men dess verklighet har ju, som vi sett, en mycket gammal bakgrund. Idéhistorikern Henrik Bachner pekar på hur judefientligheten i den antika världen var delvis annorlunda än kyrkohistoriens. Den kan betraktas som en form av xenofobi, främlingsfientlighet. Judarna hatades därför att de var annorlunda, de skiljde sig genom sina traditioner och sin livsföring från andra folk, vilket kan ha skapat rädsla hos dessa, fruktan för det annorlunda.

En ny fas inträdde med kristendomen, som kom att utgöra en motpol till judendomen. Enligt kyrkofäderna borde judendomen ha upphört i och med Messias ankomst. När judarna i allmänhet inte tog till sig den nya tron skapade det först förvirring och sedan ett behov av avståndstagande från det judiska. Så uppkom en kyrklig judefientlighet.


Senare tiders antisemitism har emellertid inte haft någon religiös betoning. Under 1800-talet lyfte man istället fram rasbiologiska motiv. Man menade att juden tillhörde en underlägsen ras och det var speciellt detta som senare framträdde i nazismen, där den undermålige juden ställdes i kontrast till den ädle ariern.


Håll dig lugn! Så löd uppmaningen till de inspärrade i en av barackerna i dödslägret Birkenau.

Efter andra världskrigets slut var antisemtismen av naturliga skäl en omöjlighet i de demokratiska länderna. När nazisternas brott avslöjats och det blev allmänt känt vad som hänt med en stor del av de europeiska judarna, tvingades antisemitismen under jorden.

Efter krigen mellan Israel och arabstaterna, i synnerhet efter 6-dagarskriget 1967 och den israeliska invasionen av Libanon 1982 stärktes istället antisionismen, alltså avståndstagandet från staten Israel. Denna har dock inte så sällan burit tydliga antisemitiska drag. Det är viktigt att göra skillnad mellan kritik mot den israeliska politiken i Israel och egentlig antisemitism. Dessa båda begrepp har emellertid ofta blandats samman, såväl av dem som kallats sig antisionister som från deras ideologiska motståndare.

Antisemitismen i vår tid kommer främst från tre grupper: högerextrema krafter, vänsterextremister och muslimska grupperingar. Ibland har dessa tre, till synes oförenliga ideologier, förenats som t ex i förnekelsen av Förintelsen. Denna förnekelse tar vi senare upp i ett särskilt avsnitt under kursen.

Vad betyder då ordet antisemitism och varifrån kommer det? Ordet kan betraktas som ett nonsensuttryck som egentligen saknar faktiskt innehåll. "Anti" betyder motsats. Och antisemitism skulle alltså vara motsatsen till semitism. Men ordet semitism finns inte och har aldrig använts. Semiter som folkgrupp finns egentligen inte heller.

Däremot använder språkforskare beteckningen "semitiska språk". Exempel på dessa är arabiska, hebreiska, arameiska och amhariska. Mot bakgrund av detta hör man ibland påståendet att antisemitism även riktar sig mot araber, eftersom också arabiska är ett semitiskt språk. Bl a hävdade Radio islams grundare Ahmed Rami detta då han anklagades för att ha spridit antisemitism. I debatter hör man ibland samma påstående.

Antisemitism har emellertid aldrig inneburit något annat än judeförföljelse. Därmed inte sagt att araber och andra folkgrupper som talar semitiska språk inte varit utsatta och utsätts för förföljelser och fientlighet. Det har de tyvärr i stor utsträckning drabbats av. Men det faller egentligen utanför ämnet för denna kurs och här är det viktigt att förstå innebörden av termen antisemitism, en term som aldrig haft någon annan betydelse än judeförakt, judefientlighet och judeförföljelse.

Begreppet antisemitism myntades av den tyske journalisten och judehataren Wilhelm Marr och det användes troligen första gången år 1878. Syftet med att införa detta begrepp var att markera en tydlig distans till kristen judefientlighet. Samtidigt var det ett försök att klä modern judefientlighet i ett neutralt och vetenskapligt språkbruk. Men särskilt vetenskapligt är det ju inte, utan ordet får alltså snarare betraktas som en nonsensterm.


I Auschwitz hade fångarna inget namn, endast ett nummer som blivit inbränt på armen.

Uppgifter att arbeta med:

1. Sök i ord- och uppslagsböcker definitioner av begreppet antisemitism. Fråga gärna någon/några i din närhet hur de förstår det ordet.

2. Termen semitism existerar inte; däremot förekommer ordet filosemitism. Försök ta reda på vad det står för.

3. Har det någon betydelse vad ett begrepp som antisemitism egentligen har för sakligt innehåll?

4. Har du någon uppfattning om hur utbredd antisemitismen är i dagens Sverige, övriga Europa, de muslimska länderna?

5. Tankar som väckts vid läsning av någon av länkade webbsidor?

Några länktips:

Stieg Larsson: Antisemitismens återkomst
Antisemitiska attityder /Levande historia
Göran Larsson, Om Antisemitism - orsaker, utveckling, motiv
Wikipedia om antisemitism

Wilhelm Marr
Menorah
Lars Linder i DN
Något om Rastänkandets historia
Antisemitismens utveckling

SKMA:s nyhetsbrev
Inte hat mot araber
Bloggar om antisemitism
Engelska Wikipedia
US Holocaust Memorial

Kursens ingångssida