Från Jeremia till Herodes
 Minnesstenar vid Treblinka. Dessa stenar representerar de olika länder de judar kom från som här mötte döden. |
Man kunde ju ha hoppats att judarna skulle få lugn och ro efter återvändandet från Babel till Jerusalem och återuppbyggandet av staden, dess tempel och murar. Visst blev det en lugn period, men den varade inte hur länge som helst. Under de sista århundradena f Kr invaderades och erövrades landet Israel av olika folk. I början av 300-talet upprättade Alexander den store sitt grekiska världsherravälde och under lång tid framöver kom den hellenistiska kulturen att bli dominerande.
Sedan tidigare fanns en betydande judisk befolkning i kuststaden Alexandria i Egypten. På 200-talet uppgick denna till mellan 100.000 och 200.000. Eftersom hebreiskan där i Nordafrika alltmer miste sin betydelse, uppkom behovet av en översättning av den hebreiska Bibeln och så tillkom den grekiska versionen Septuaginta, ofta betecknad som LXX. Vid denna tid fanns alltså stora judiska exilgrupper i såväl Babel som Alexandria och de båda platserna blev viktiga judiska centra i exilen. Diasporan, den judiska folkförskingringen påbörjades alltså långt före vår tideräkning.
I Israel upplevde befolkningen en särskilt svår tid under den syriske kungen Antiokus Epifanes. Dennes strävan var att helt förgöra den judiska kulturen och låta hellenismen bli allenarådande. Den största provokationen skedde då han efter att ha plundrat Jerusalems tempel, lät installera ett altare åt den grekiske högguden Zeus och sedan offra ett svin, det i judarnas ögon mest orena bland alla djur.
Antiokus vanhelgande av templet ledde till ett uppror som startade bland en grupp traditionella judar, benämnda chassidim = de fromma. Detta uttryck återkommer långt senare i 1700-talets Östeuropa i den s k Chassidismen, en karismatisk rörelse ledd av rabbiner. Numera kallas de ofta "ultrakonservativa" judar och finns främst i New York och Jerusalem. Chassidernas uppror leddes av Judas Mackabeus och medförde en tid av judisk frihet och självständighet. Templet byggdes ut, renades och återinvigdes. Till minne av detta firar man alltjämt tempelinvigningsfesten Chanukka, ungefär samtidigt med den kristna julen.
Julen firas, inte av judarna utan av de kristna, till minne av Jesu födelse. En av Nya Testamentets jultexter berättar om de vise männen (det sägs inte hur många de var och varifrån de kom) och hur dessa sökte efter den nyfödde Judakonungen, Jesus. När Herodes som då var kung i Jerusalem fick höra om Jesus anstiftade han ett blodbad i det område som ansågs vara kung Davids hemtrakter och där det nu påstods att Jesus blivit född. Herodes den store lät döda alla pojkar som var två år eller yngre. Berättelsen finns i Matteusevangeliet kapitel 2 och författaren anknyter till en 500 år gammal förutsägelse av profeten Jeremia. Matt 2:18 - Jeremia 31:15.
Jeremias text kom att aktualiseras och citeras ytterligare 2000 år senare i samband med den nazistiska Förintelsen. Jeremia levde delar av sitt liv i exil i Egypten, möjligen även i Babel. Så knyts alltså genom denne judiske profetgestalt ett historiens band mellan Herodes förintelseaktion i Betlehem vid tiden för Jesu födelse och Hitlers Holocaust nästan 2 millennier senare.
Uppgifter:
1. Läs om Antiokus och Mackabéerupproret i Första Mackabéerboken kapitlen 1 och 4. Mackabéerböckerna ingår inte i den hebreiska Bibeln, men räknas till de s k apokryfiska skrifterna. De ingår däremot i den katolska Bibeln. Luther uteslöt dem emellertid men i den senaste svenska officiella bibelöversättningen, Bibel 2000 finns de med i ett "Tillägg till Gamla Testamentet".
Genom att i Webbversionen av Bibel 2000 i vänsterspalten under rubriken Slå upp i Bibeln söka på 1 Mack samt kap 1 resp 4 hittar man de olika avsnitten.
2. Kan du hitta någon förklaring till att den hebreiska Bibeln, den katolska Bibeln resp Martin Luthers Bibel skiljer sig åt i synen på de Apokryfiska böckerna. Här kan man ju med fördel intervjua någon präst och/eller judisk företrädare. Kolla gärna även ev upplysningar om Septuagintaöversättningen.
3. Kan du förklara varför den svenska almanackan som "namnsdag" den 28 december har "Värnlösa barns dag"? (Förr kallades dagen "Menlösa barns dag".) Vilket är sambandet med Förintelsen?
4. Har du några synpunkter på de historiska samband som antyds i detta avsnitt?
 Till minne av judiska barn från Warszawagettot som begravts på judiska begravningsplatsen i Warszawa. |
Ett boktips: En pocket av den svenska judinnan
och journalisten Nina Solomin skildrar en grupp ultraortodoxa judar, chassider
i New York.
Bokens titel är: ok, amen -
OM KÄRLEK OCH FIENTLIGHET I CHASSIDERNAS NEW YORK.